Gabbe på kalas      Det var en gång en pojke. Han hette Gabbe. Han var 11 år.Han skulle till skolan. Han ått frukost men det fanns inte makor. Dem hade inga pengar trodde han.-Mamma har vi pengar? frågade han-Nej gubben vi får de på måndag. sa hon-Men mamma jag vill ha maka. sa han-Du får äta gröt. sa hon-Okej mamma, sa jagSå jag gjorde gröt. men inget socker. Men jag tog jorgubbsylt. Nu skulle jag till skolan. Jag tog på mig min hjälm på mig nu.Sen cycklade till skolan. Det tar 10min att cyckla till skolan.Nu var jag frame så nu gick jag upp i klassrummet.-Godmorgon!!! sa Anita-Hej!!! sa jagnu skulle vi ha matte vi tog fram våra matte böcker. Vi skulle rätta sen skulle vi göra några tal i matte boken. Nu var det rast. Nu gick jag ut och va med Ali och Tobbe. vi skulle köra basket.Vi körde att vi hade tre försök att träffa i mål.Nu var rasten slut. Vi gick in vi skulle ha engelska. Vi tog fram engelska bökerna textboken, övningsboken och skrivhäftet.Nu skulle vi äta. Vi gick till matsalen. Vi gick och ställde oss i mat ledet. Vi tog en brika sen en talrik sen tog vi gaffel och kniv och sen mjölk. Nu tog vi mat och gick och satte oss. Jag satt mitt imot Tobbe. Vi var söliast i hela klassen på att äta.Nu var det slut på skoldagen. Jag cycklade hem när jag var hemma så satte jag mig vid min egen dator. Nu skulle vi gå och lägga oss. Vi gjorde ve oss för sängen. Nu la vi oss i våra sängar jag och Albin kollade på film.
SLUTFörfattare Gabriel Cronqvist

Gabbe och SannahDet var en gång en pojke. Pojken hette Gabbe. Han var 11 år gammal. Han skulle till sin pappa och rida på sin häst. Hästen hette Windy. När Gabbe var frame så var Snövit den andre hästen död. Den var sjuk och dog. Pappa grät så började jag gråta. Så hörde vi en röst.-Nu är det dags för snövit att komma till himlen. sa gud-Pappa vad var det för någon röst? frågade jag-Jag tror de var gud. sa pappaSå började Windy att gnäga. Windy var ledsen för att Snövit var död och för det var gud som talade. Jag gick till Windy och klappade Windy. Pappa grät fortfarande jag med. Så för beräde Windy för en rid tur. Jag hoppade på och red iväg. Så hörde jag ett bang.-Vad va det? undrade jagSå red jag in i skogen. Där låg en häst skuten. Så kollade jag om den hade liv kvar.Så kom det en flicka som hette Sannah.-Min häst lilla Priken!!! skrek hon-Han har liv kvar jag ska försöka rädda honom. sa jag-Hoppas att du klarar det. sa honJag var rädd att jag inte skulle klara det.-Sicken hämsk dag. tängte jagJag lyckades att rädda Priken.Nu hoppade Sannah och jag av glädje. Jag hjälpte Sannah upp på Priken.nu red vi tillsammans hem till pappa. Nu var jag hemma.-Vad heter du? frågade Sannah-Jag heter Gabbe. vad heter du? frågade jag-Jag heter Sannah-Sicken jobbig dag. sa jagSå frågade Sannah mig något.-Gabbe vill du bli ihop med mig? frågade hon-Ja gärna.Så levde jag, Sannah och pappa lyckliga i alla våra dagar.

författare Gabriel Cronqvist

 kom en flicka. Hon hete sofie. Hon var 11år.

-Du är väl en papigoja? Frågade hon.

Då sa papigojag… kaka.

Jag kan kanske beholla dig men jag måste fråga min mamma. Då gick hon och frågade sin mamma. Men mamman visste inte om det var någon som ägde papigojan. Men hon sa att papigojan kunde stanna tills dem hittade ägaren. Så gick dem till polisen och frågade om det var dems papigoja. Men det var inte dems papigoja. Men dem skulle holla koll om det kom någon som saknade sin papigoja. Dem gick hem igen. Dem väntade flera veckor men det hade int kommit någon som saknade en papigoja. Men då hände det något papigojan skrek att dens matte hade döt. Det var jätte synd om papigojan. Men papigojag fick en chock så papigojan dog.

                                                             Slut

Förfatare Gabriel Cronqvist

Då dricker sig vissa fulla

Och så ska man smälla raketer hela natten. Och då är man uppe hela natten och smäller raketer. Och på morgonen är man så trött som man sover hela dan.

Men hur ska det gå för Wilma?

Wilma är så rädd för smällar så hur reagerar hon? Vi vet inte hur det går för hon. men mamma ska sätta bomull i hennes öron.

Fast jag Andy och Jonte ska vara hos pappa så vi slipper Wilma och hennes gnällande.

Jag åkte skridskor på julmarknanden. Det var konst-is men roligt.

Sedan träffade jag en klasskompis, Cassandra, som kastade en snöboll på mig. Jag vände mig om men såg ingen. Det var Cassandra med hennes lillasyster. Hennes lillasyster försökte också kasta en snöboll på mig men hon missade.

När jag skulle kasta en snöboll på Cassandra så träffade jag hennes lillasyster som sa AJ.

Efter marknaden följde jag och Andréas med Pelle och hjälpte han med att ta in hästarna, ta in sadlarna, ta in hjälmarna och ta av tränsen. Vi fick äpplekaka som tack.

Sedan åkte vi hem och åt äpplekaka.

men min hamster var gätte gammal. den hade levitt mer än ett & ett halft år.  Jag saknar dej solstrålen.

MVH Gabriel